Amanda Almira Newton var fruktillustratör och arbetade för det amerikanska jordbruksdepartementet, USDA, från 1896 till 1928. Under de 32 åren målade hon mer än 1 200 akvareller, de flesta av äpplen, till den pomologiska akvarellsamlingen vid USDA, en omfattande bilddokumentation av frukter som odlades i USA. Hennes akvareller bevarar detaljerna hos enskilda apelsiner, vindruvor, avokador och valnötter för eftervärlden. Originalen förvaras vid National Agricultural Library, och hennes verk är också tillgängliga som botaniska tryck att hänga på väggen.

Fyra studier ur samlingen visar genast bredden. Den här studien av Citrus nobilis från 1908 hör till hennes tidiga verk, medan den här avokadon från 1916 tillkom senare. En klase gröna vindruvor och en klase röda vindruvor daterad 1912 visar hur samma slags frukt dokumenterades som två skilda exemplar. Att ett statligt departement behöll henne så länge berodde på uppgiften: varje frukt skulle avbildas så tydligt att framtida betraktare kunde skilja en sort från en annan.

Varför behövde USDA bilder av frukt?

Det amerikanska jordbruksdepartementet grundades 1862, mitt under inbördeskriget, när Abraham Lincoln skrev under lagen som inrättade det. Departementets första chef var Isaac Newton, en lantbrukare med praktisk erfarenhet och inte den engelske fysikern med samma namn. Han ledde departementet fram till sin död 1867. Amanda Newton var barnbarn till Isaac Newton.

I slutet av 1800-talet sålde amerikanska plantskolor hundratals namngivna sorter av äpplen, päron, persikor och vindruvor, och sortnamn kunde betyda olika saker i olika delstater. Ett namn ensamt kunde inte fånga färgen på ett mognande päron eller korkrosten på ett äppelskal. Odlare och forskare behövde dokumentation som bestod även när frukten själv förändrades eller försvann.

USDA byggde upp sitt fruktarkiv för att möta just det behovet. Varje akvarell förvarades tillsammans med uppgifter om vad frukten hette, varifrån den kom och när bilden målades. På så sätt kunde en forskare i Washington jämföra frukt som skickats från Oregon, Michigan och Georgia utan att ha högar av ruttnande frukt på skrivbordet. Odlare fick också ett riktmärke att jämföra sina egna skördar med.

Akvarellen hade en fördel jämfört med själva frukten. Den bevarade synliga detaljer långt efter att exemplaret försvunnit. Skaftets krökning, skalets färgskiftningar och vaxbeläggningen på en vindruva fanns kvar på papperet i årtionden. För ett departement som ville förstå vad amerikanska fruktodlingar faktiskt producerade var den beständigheten värd betydligt mer än kostnaden för konstnärens arbetstid.

Vilken roll hade hon i fruktarkivet hos USDA?

År 1896, tio år efter att samlingen börjat ta form, anställdes hon vid USDA. Hon stannade till 1928. De drygt tre decennierna gör henne till en av de konstnärer som arbetade längst med arkivet. Projektet inleddes 1886 och fortsatte efter att hon slutat, med andra konstnärer både före och efter hennes tid.

Under sin karriär målade hon mer än 1 200 akvareller, varav de allra flesta föreställde äpplen. Det är en betydande del av en samling som numera omfattar långt över 7 000 målningar. Under omkring tre decennier växte antalet blad stadigt, år efter år, frukt efter frukt.

Arbetet med fruktarkivet förde henne samman med en liten grupp konstnärer, flera av dem kvinnor, vid en tid då vetenskapliga myndigheter erbjöd kvinnor få fasta arbeten. Deborah Griscom Passmore, Mary Daisy Arnold och Ellen Isham Schutt målade många av de mest kända bladen i samlingen och arbetade där under samma period som hon.

Eftersom samlingen byggdes upp som en gemensam vetenskaplig resurs blev de enskilda konstnärerna sällan kända genom den. Newton signerade sina verk, men syftet med ett blad var att dokumentera frukten, inte att göra konstnären känd. Det är en del av det som gör hennes historia intressant i dag. Hon framträder med namn i ett system skapat för att framställa anonyma, utbytbara dokument.

Varför målade hon så många äpplen?

Det enkla svaret är att det fanns så många äpplen att måla. Vid sekelskiftet 1900 hade amerikansk fruktodling tagit fram tusentals namngivna äppelsorter, och ordet äpple omfattade frukter som knappt liknade varandra. En sort kunde vara grön, liten och syrlig. En annan kunde vara stor, rödrandig och söt. Enbart ordet räckte inte för att identifiera dem.

En akvarell kunde bevara de synliga kännetecken som spelade störst roll: formen på frukten, längden och tjockleken på skaftet, färgen och strukturen på skalet och hur foderbladen satt längst ned. Med sortnamn och en anteckning om varifrån exemplaret kom blev bladet ett arbetsdokument, inte bara en bild.

Två äppelstudier i vår katalog är målade med fem års mellanrum. Den här studien av Malus domestica från 1908 visar ett rött äpple. Den här studien från 1913 visar ett grönt äpple.

En sak är värd att förtydliga. Studien av det gröna äpplet från 1913 har beteckningen Malus domestica, det vetenskapliga artnamnet för det odlade äpplet. Det är inte ett sortnamn. I originalarkivet hos USDA har många blad en mer specifik beteckning, till exempel namnet på en viss handelssort, och det namnet finns ofta med i den digitaliserade posten. Om en katalogpost bara anger Malus domestica bör det läsas som en artbeteckning, inte som ett påstående om vilken äppelsort som avbildats.

Vad målade hon förutom äpplen?

Även om äpplena dominerar hennes produktion, rymmer hennes daterade studier många fler frukter. Studien av Citrus nobilis är från 1908, och Citrus sinensis följer 1916. Namnen skiljer mandaringruppen från sötapelsingruppen och visar hur exakt arkivet kunde vara även inom en och samma fruktgrupp.

De tillgängliga verken omfattar åtminstone två studier av vindruvor. En klase gröna vindruvor saknar årtal i vår katalog och bör därför inte dateras. Klasen med röda vindruvor är daterad 1912. Tillsammans visar de varför arkivet behandlade varje exemplar för sig. En grön klase och en röd klase ställde olika krav på återgivningen av färg och ljus.

År 1908 målade hon japanska misplar på en gren och en tamarindfrukt. En mangostan följde 1915 och en avokado 1916. De importerade och subtropiska frukterna fick plats i dokumentationen hos USDA sida vid sida med äpplen och päron från amerikanska fruktodlingar. Arkivet följde det som amerikanska odlare började odla och importörer förde in på marknaden.

Utöver trädgårdsfrukt finns nötter och bär bland bladen. En valnötsstudie från 1911 och en jordgubbe (Fragaria) från 1912 visar bredden i hennes arbete. Bland de daterade bladen finns också en päronstudie från 1908 och en persika från 1911. Det senast daterade verket i den här gruppen är kakifrukterna från 1923, medan en grapefrukt från 1919 tillkom något tidigare. Bladen är daterade mellan 1908 och 1923.

Vad tillförde hennes fruktmodeller i vax?

Vid sidan av mer än 1 200 akvareller gjorde hon omkring 300 fruktmodeller i vax. Hon arbetade alltså med två material: färg och vax.

En akvarell visar frukten från en vald vinkel. En modell kan du vrida i handen och se den rundade formen från alla håll. För en forskare eller odlare kunde skillnaden ha praktisk betydelse. På en tredimensionell modell var det lättare att studera hur ett päron svällde vid basen eller hur en persika var tillplattad upptill än i en enda målad vy.

Vaxet krävde också ett annat handlag. Att färgsätta en vaxmodell innebar att bygga upp färgskiftningar och ljusdagrar på ett fast föremål, inte att lägga tunna färglager på papper. Modellerna var avbildningar av frukterna i naturlig storlek.

Vad hände med hennes verk när hon lämnade USDA?

Hennes anställning vid USDA upphörde 1928. Arkivet hon hade varit med och byggt upp levde vidare. Akvarellerna blev kvar i myndighetens samlingar och kom så småningom till specialsamlingarna vid National Agricultural Library, där de nu bevaras tillsammans med kollegornas verk.

Digitaliseringen har förändrat möjligheten att se hennes verk. National Agricultural Library har gjort den pomologiska samlingen sökbar på nätet, med bilder, dateringar, fruktnamn och, där originalbladet anger det, uppgifter om varifrån exemplaret kom. Den som befinner sig i Europa kan nu på några sekunder ta fram en akvarell av Newton som föreställer ett äpple eller en valnöt, något som hade varit otänkbart under större delen av tiden sedan hon skapade dem.

Hon signerade sina blad A.A. Newton och skrev inte ut hela sitt namn på papperet. Initialerna gör det möjligt att knyta enskilda blad till henne i katalogen över samlingen.

Samlingen fyller två funktioner samtidigt. Den dokumenterar hur amerikansk frukt från enskilda träd såg ut vid en viss tid, avbildad under vetenskaplig ledning. Samtidigt är hennes blad verk av en konstnär med ett igenkännbart, omsorgsfullt handlag.

Var i hemmet passar inramade botaniska tryck?

De flesta av hennes fruktstudier hör naturligt hemma i ett kök, en matsal eller en hall. Du hittar dem alla i vår samling med verk av Amanda Almira Newton. På väggen ovanför ett matbord bildar den här citrusstudien från 1908 och den här klasen gröna vindruvor ett fint par i A3, var och en med en ljus ram av furu. Motiven ger en lugn helhet, och de ljusa ramarna gör att väggen inte känns tung.

Om du vill låta ett motiv få mer utrymme fungerar den här avokadostudien från 1916 i A2 ovanför en köksskänk. Det större formatet passar en bred möbel. Studien har gröna och gula toner. Föredrar du vindruvor fungerar klasen med röda vindruvor från 1912 i A3 och ger väggen i matsalen en djupare, vinröd ton.

På väggen vid frukostbordet bildar två studier i A3 ett livfullt par. Jordgubbarna från 1912 är det mer välbekanta motivet, medan de japanska misplarna på grenen är stillsammare och mer oväntade. I ögonhöjd balanserar de varandra.

Valnötsstudien från 1911 fungerar i A4 intill ett skrivbord eller på en smal vägg, särskilt i en svart ram av furu. Den brunvita studien gör sig vid skrivbordet, där en färgstark frukt skulle kännas malplacerad.

Visste du att …?

• Pomologi, den gren av botaniken som studerar frukt, har fått sitt namn efter Pomona, den romerska gudinnan för fruktträd och fruktodlingar.
• USDA grundades 1862, samma år som lagarna Homestead Act och Morrill Land-Grant College Act antogs.
• Högupplösta skanningar av den pomologiska akvarellsamlingen vid USDA släpptes 2015, efter att Parker Higgins begärt ut dem med stöd av den amerikanska offentlighetslagen Freedom of Information Act.
• Innan tillförlitlig färgfotografering fanns var akvarell det säkraste sättet att dokumentera den exakta färgen på ett fruktskal för forskning.
• Den pomologiska avdelningen vid USDA som beställde målningarna inrättades 1886.
• Isaac Newton dog 1867 medan han fortfarande var chef för departementet.

Vanliga frågor om Amanda Newton

Var Amanda Newton släkt med vetenskapsmannen Isaac Newton? Nej. Hennes farfar eller morfar Isaac Newton var lantbrukare och den första chefen för det amerikanska jordbruksdepartementet. Fysikern Isaac Newton dog 1727, långt innan departementet fanns.

Vad målade Amanda Newton förutom äpplen? Hon målade citrusfrukter, vindruvor, päron, persikor, kakifrukter, jordgubbar, valnötter, avokador, japanska misplar, tamarind och mangostan. Hennes produktion omfattar också omkring 300 fruktmodeller i vax, som är betydligt ovanligare än akvarellerna.

Var kan jag se hennes originalakvareller? National Agricultural Library vid USDA har digitaliserat den pomologiska akvarellsamlingen, som går att söka i på nätet. En sökning på A.A. Newton visar hennes blad med datum och anteckningar om exemplaren.

Varför varierar årtalen så mycket på hennes frukttryck? Projektet vid USDA pågick utan avbrott i årtionden. En citrusstudie från 1908 och en avokado från 1916 dokumenterar olika tidpunkter i samma långvariga arbete. De är delar av ett sammanhängande projekt, inte lösryckta verk.

Kan jag beställa en poster av Newton färdiginramad? Ramar säljs separat, men om du beställer en ram tillsammans med en poster ramar vi in postern utan extra kostnad och skickar den inramad. Du hittar alternativen i samlingen Ramar.

Är akvarellerna av Amanda Newton fria från upphovsrätt? Ja. De skapades under hennes anställning vid USDA och är därför amerikanska myndighetsverk. Sådana verk är fria från upphovsrätt i USA. Det innebär att högkvalitativa reproduktioner får tryckas fritt.

Posters ur vår samling

• Fragaria (Amanda Almira Newton, 1912)
• Japanska misplar (Eriobotrya Japonica) (Amanda Almira Newton, 1908)
• Prunus Domestica (Amanda Almira Newton, 1888)
• Valnötter (Amanda Almira Newton, 1911)

---

Om skribenten

Vi på MORYARTY letar fram våra posters i bibliotek, museer, privata samlingar och på marknader och trycker dem sedan på konstpapper av museikvalitet i vår verkstad i Barcelona. Fruktstudierna av Amanda Newton hör till de verk vi ständigt återkommer till. De är färgrika, noggrant utförda och vittnar om stort tålamod. Hennes apelsiner och äpplen gör sig lika bra på en köksvägg i dag som de en gång gjorde på ett skrivbord hos USDA.

Källor

• National Agricultural Library vid USDA, den pomologiska akvarellsamlingen
• Den pomologiska akvarellsamlingen vid USDA, Wikipedia
• National Agricultural Library vid USDA, den historiska samlingen
• National Archives, arkivhandlingar från det amerikanska jordbruksdepartementet
• Amanda Almira Newton, Wikipedia