-
'Jättefina posters. Kvaliteten är fantastisk och vi fick dem väldigt snabbt!'
-
'En butik man bara måste besöka. Enormt utbud av posters. Vi var där i över en timme!'
-
'Perfekt när man ska hitta en present. Priserna är riktigt bra. Och de kan både rama in den och paketera den direkt på plats.'
Om konstnären
August Gerasch skildrar den storbladiga linden som en art att studera, inte bara som ett träd att beundra på avstånd. Illustrationen, som tillskrivs Gerasch och är daterad 1889, hör till en tid då tryckta botaniska bilder kunde hjälpa läsaren att känna igen olika växter. I stället för att avbilda en bestämd plats låter Gerasch trädet vara motivet i egen rätt. Han visar både den fullvuxna linden och de detaljer som går att undersöka på nära håll. Därmed fyller detta botaniska tryck från 1800-talet en annan uppgift än att bara vara ett dekorativt landskapsmotiv.
Verket
Hur känner man igen en storbladig lind när den inte blommar? Gerasch ger mer än ett artnamn: han visar växten i flera skalor och låter betraktaren jämföra helheten med enskilda delar. Sommarlind är ett annat namn för Tilia platyphyllos, den storbladiga linden, ett träd som förekommer i europeiska parker och alléer. Bilden från 1889 följer den naturhistoriska illustrationens pedagogiska princip. Det fullvuxna trädet ger sammanhang åt de mindre kännetecken som hjälper till vid artbestämning. Även som vintageposter väcker bilden frågan om hur vi känner igen ett träd, långt från den miljö där växten skulle studeras.
Stil och karaktärsdrag
En tät krona fyller större delen av sidans övre del. Mellan de små gröna bladen skymtar mörkare grenar. Stammen löper ned mot en svagt antydd markyta, innan blicken dras till den blommande kvisten nere till höger. Dess ljusa blommor sitter ovanför blad med tydliga nerver. Mittemot syns en enklare studie av en kvist, intill två ockrafärgade diagram. Det krämfärgade pappret ger varje detalj utrymme och gör det lätt att följa växlingen mellan olika skalor. Som konsttryck bevarar bilden den botaniska teckningens fina streck i stället för att bygga på de stora former som ofta präglar grafiska posters.
I inredningen
I ett arbetsrum kan du hänga den stående postern ovanför ett smalt skrivbord i ek, mot en vägg i varmt färgad puts. En tunn, mörk ram tar upp stammens bruna ton utan att dra uppmärksamheten från bladstudierna. Från skrivbordsstolen ser du trädet som en helhet; går du närmare träder de mindre växtdelarna fram. Bilden förändras alltså med avståndet, något som ger det botaniska motivet en särskild roll i ett rum där du läser. Linden ger ögat något att stanna vid mellan sidorna, medan den enkla ramen låter skrivbordet förbli rummets centrum.